uppbindning-s

I trädgården kan man ibland behöva uppbindningar av olika slag. Det kan vara till ett nyplanterat träd, en gänglig dahlia eller en högväxande tomat m m.

När man planterar träd som behöver trädstöd finns det uppbindningar i flera olika utförande, t ex sadelgjord, kokosgarn, gummistroppar, band av plastväv och kedjebindare.

Sadelgjord och kokosgarn är naturliga material som är förgängliga och som kan klippas till i önskad längd. Sadelgjorden tar man runt trädet och tvinnar det sedan runt sig självt fram till stolpen där man lindar den runt och sedan spikar fast. I stolpen, inte i trädet. Kokosgarnet surrar man några gånger som en åtta mellan trädet och stolpen och knyter sedan fast det.

Övriga nämnda uppbindningar är av plast eller gummi och kommer alla, utom plastväven, i färdiga längder. Det begränsar deras användningsområde.

Behöver man binda upp klängväxter, perenner, rosor, enstaka grenar mm finns det jutesnöre i olika färger, bast, plastsnöre samt diverse bindtrådar (ståltråd klädd i olika material eller ’naken’). Väljer man plast eller ståltråd till fleråriga växter är det viktigt att man inte glömmer bort uppbindningen då den kan strypa växten allt eftersom grenarna växer i omfång. Det är bättre att välja jutesnöre eller bast då dessa naturmaterial försvagas av väder och vind och går oftast sönder när växten växer.

Vid uppbindning av tomater, gurkor och mycket annat kan man med fördel använda sig av tomatclips eller plantringar. De är lätta att använda och återanvända.